Jo, det föreligger två grundläggande systemfel:
1. Det krävs ingen kompetens för att bli riksdagsman. Riksdagen stiftar lagar, resulterande i våra undermåliga och ofta idiotiska lagar.
2. Det krävs ingen kompetens för att bli generaldirektör. Generaldirektörer är politiskt tillsatta utan krav på kompetens. Det är en rimlig förklaring till att många myndigheter utgör ett sänke för Sverige och för det svenska folket.
Visst finns det undantag. Bolagsverket och Skatteverket har åtminstone hittills behandlat mig som en medmänniska, en värdig medborgare. Men det har Trafikverket inte kommit i närheten av. Och vad i helvete gör Tillväxtverket och vad gör Myndigheten För Samhällsskydd? Är myndigheternas existens endast en förolämpning av oss svenskar?
Domstolarna, Polisen och Trafikverket, vilka kostnadsställen borde ha ett intresse av att gagna Sverige och oss medborgare, verkar ha spårat ur fullständigt. Polis blir man för att lagligt kunna missbruka makt och våld. Men eftersom nästan hela det svenska folket utgörs av utpräglade Jantar, av sossarna itutade att vi har det bra i Sverige, har myndigheterna vänt på steken och sett till att det istället är vi arbetande medborgare som är till för och som ska serva myndigheterna.
Varför står snutarna längs vägarna med sina blåsrör? Jo för att riksdagen har hittat på en promillegräns, ungefär som när Trafikverket har hittat på hastighetsgränser, det godtycke vi kan läsa på skyltarna längs våra vägar. Därutöver har de mage att kasta bort 500.000-600.000 kronor per ”godtyckeskamera” som de själva benämner fartkamera. Allt vad myndigheterna gör går ju ut på att missbruka makt, att sko sig själva och att med stöd av sin inkompetens, undergräva vår levnadsstandard.
Om nu Sverige under flera decennier utvecklats till ett utpräglat jantesamhälle. Vilka alternativ existerar sålunda i vårt ”samhälle”? Jag ser följande tre ”godkända” alternativ:
1) Generaldirektör
2) Riksdagsman
3) Jante
Om man väljer i enlighet med JKs, Anna Skarheds, påbud att ”vissla”, agera whistleblower, passar man inte in i samhället.
Vad återstår då som alternativ? Inget, man blir per automatik en brottsling. Personligen upplever jag en drivkraft, i likhet med föredömet Sverigedemokraterna, att protestera mot Sveriges undermåliga etablissemang. Blir jag då behandlad som en brottsling? Det återstå att se. Emellertid skulle jag uppleva det som en förolämpning att:
A) Tvingas sänka mig till en så låg nivå som att prata med en simpel polis.
B) Ifrågasättas av någon på en så låg nivå som en simpel åklagare.
C) Bedömas av någon på en så låg nivå som ett simpelt kostnadsställe på en domstol, typ tingsrättstönt, kammarrättsknöl, tingsrättstant, hovrättshycklare eller justitiegycklare.
Det skulle inte förvåna mig om vårt undermåliga etablissemang retar sig på oss som är en samhällets tillgång och sålunda hämnas utifrån sin undermåliga funktion och utpräglade inkompetens. Fy, fy ,fy för Sveriges diktatur.