Elförsörjning

By | februari 1, 2021

Egen kommentar: Sol-elens uppgift är att lokalt stötta nätet vilket minskar förluster samt att bidra till att hålla vattenmagasinen välfyllda inför vintern.

Vattenkraft är i huvudsak reglerkraft, inte basel.

Frågor kring Sveriges elförsörjning

Elförsörjningen är en av de viktigaste faktorerna, som bidrar till vår välfärd. Jag ser tyvärr väldigt lite seriösa diskussioner över detta ämne i vår press. Man kan tro, när man läser MSM, att om vi bara bygger lite mer vindkraftverk och installerar lite solceller på våra villor, så klarar vi oss och vi kan t.o.m. stänga ner kärnkraftverken.

Jag efterlyser en seriös politisk diskussion över många ting i Sverige. En av dem är vår energiförsörjning. Inför förra valet skrev jag en artikel på detta forum om de, som jag anser vara våra viktigaste frågor. Energiförsörjningen var en av dem. Jag har sedan dess inte sett en få seriösa artiklar i ämnet.

Om min erfarenhet med solceller kan ni läsa om i denna artikel, som Lars vänligen publicerade på detta forum. Lönsamheten för solenergi i Sverige kan i högsta grad ifrågasättas, även om man kalkylerar in det statliga skattestödet. Räknar man nationalekonomiskt på ser det helt förskräckande ut och det är ju det, som egentligen räknas, för det är det vi lever av.

Vindkraft är ju en annan fråga. Den installeras nu med rasande fart överallt i Sverige. Jag har förstått, att även detta energislag är kraftigt beroende av skattesubventioner, för att bli lönsam.

Låt oss nu titta lite på Sveriges energiförsörjning. Först skall vi se den installerade effekten i första bilden ovan. Sverige har en installerad effekt av ca 40 GW, vilket givetvis är tillräckligt för att under normala omständigheter försörja landet och dessutom exportera en hel del.

Hur ser behovet ut.

Titta på den andra bilden från det s.k. kontrollrummet, som ger en ögonblicksbild av behovet. I detta fall söndagen den 29 november 2020. Det är minus 2 ute och sjön utanför mitt hus ligger som en spegel. Vi måste alltså importera 410 MW.

Extrapolera detta några år fram i tiden. (Extrapolation är en konst, som våra politiker förmodligen aldrig har lärt i den moderna svenska skolan.) Gör följande antaganden, som jag inte anser alltför orealistiska.

  1. Det är vardag, så fabrikerna är igång.
  2. Det är 10 grader kallare ute och det blåser inte.
  3. Vi har några hundratusen mer elbilar igång.
  4. Vi stänger ett par kärnkraftverk till.
  5. Vi har ett par hundratusen fler invånare.
  6. Industrin skall konsumera mer, bl.a. genom att stålindustrin förädlar stålet med vätgas istället för kol.

Det framtida effektbehovet en kall vinterdag, när vi har mycket elbilar och nya stålverk, kommer att vara minimum 30 GW.

Från kärnkraft får vi 4,5 GW, om vi inte stänger fler än vad, som är beslutat.

Även om vattenkraft teoretiskt kan ge 15GW har jag aldrig sett mer än 12 GW igång samtidigt.

Solceller ger inget under vintern

Vindkraft kanske 2 GW, när det inte blåser.

Värmekraft och gasturbiner, om reserver tas i anspråk, kanske 5GW

Totalt ger detta ca 23 GW. Det kommer att fattas ungefär 7GW.

Sedan uppstår frågan, om hur länge vattenkraften kan producera 12 GW. Räcker vattenreserverna i dammarna en hel kall vinter efter en torr sommar, när det snöar och inget smälter.? Vi har ju idag få andra möjligheter att lagra energi än att spara den i vattendammar.

Det finns ju en hel del andra förslag. Björn Gillberg jobbar ju med en fabrik i Värmland som producerar metanol och diesel från skogsråvara, vilket ju kan vara intressant för transportindustrin. Metanol och diesel har ju stora fördelen att den kan lagras och användas i konventionella motorer. För den som är intresserad kan titta på YouTube.

Bränsleceller är ett ytterligare alternativ. Fördelen är att de drivs med vätgas, som kan lagras och den ger inga andra utsläpp än vattenånga. Nackdelen är att effektiviteten är dålig. För varje kWh som skall användas i en bil behöver elektrolysatorn 3 kWh för att producera den mängd vätgas, som behövs, för att kunna generera 1 kWh i bilen, så effektiviteten är bara drygt 30%. Har man mängder med billig el från vindkraftverk en blåsig dag, kan man kanske producera en del vätgas billigt och stoppa i ett lager. Batterier kommer nog att förbli den mest fördelaktiga för elbilar.

Utbyggd vattenkraft är ju ett alternativ. Det finns fortfarande fyra outbyggda älvar. När jag föreslog detta i artikeln om solceller refererad ovan, fick jag en hel del mothugg i kommentarerna från folk som värnar om naturen. Frågan jag ställer är det verkligen bättre för vår naturupplevelse, att vi sätter upp tusentals fågelgiljotiner i södra Sverige. Jag tycker att bygga ut ett par älvar till vore bra för Sverige.

Behöver vi elen är frågan. Svaret är absolut ja, om vi skall behålla vår välfärd och den måste komma någonstans ifrån. Behovet kommer att öka, för vi blir ju fler och oljan, som är en ändlig resurs, måste någon gång fasas ut. Ibland ser man glädjande tillrop från miljömänniskor, att vårt behov av el de senaste åren har gått ner. Det vore ju glädjande, om det berodde på att folk konsumerar mindre, men jag tror snarare att det beror på att industrin har flyttat produktion och därför har mindre behov. Så det löser ju definitivt inte våra välfärdsproblem utan förvärrar dem.

Sedan har Sverige ett annat problem, eldistributionen. Elen produceras i norra Sverige och konsumeras i söder. Eftersom överföringskapaciteten är begränsad uppstår en stor ibland en stor elbrist i södra Sverige, vilket leder till att vi, som i bilden ovan, måste importera el från Polen och Tyskland. (Vilken sorts el det är kan ni ju föreställa er). Vattenfall har sedan länge jobbat på en likströmskabel, som skall förbinda Mellansverige med södra Sverige. Kabel är minst två år försenad och våldsamt över budget. Kostnaden är tills vidare över 7 miljarder. Uppenbarligen har den inhandlats från en inkompetent firma. Det har medfört att elpriserna i södra Sverige ibland är mer än 10 ggr så höga där som i norr. Jag tror att orsaken till denna misär är att man avkräver Vattenfall alltför höga utdelningar, så det blir inga pengar över till alla erforderliga investeringar, som blir nödvändiga, när vi skall ställa om vår elproduktion till mer ”miljövänliga” alternativ.

Flera företag i Sydsverige har ju redan fått avstå från nyinvesteringar p.g.a. elbrist.

Jag vill på intet sett utnämna mig själv som energiexpert, men som en vanlig ingenjör, som behärskar de fyra räknesätten, efterlyser jag, att någon myndighet utreder detta i ett helhetsperspektiv och presenterar, vilka alternativ, som står oss tillbuds och hur vi skall klara oss i framtiden. Skall stålindustrin verkligen lägga stora summor pengar på att utveckla Hybritmetoden, om Sverige inte har elektricitet att driva den.

Jag tror också att man underskattar inverkan på vår välfärd från elpriserna. Höga elpriser slår mot alla oavsett inkomst, vilket påverkar konsumtionen och därmed jobben och välfärden.

Ljungby 1 december 2020

Anders Thorén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Iconic One Theme | Powered by Wordpress