Till Novo Sancti Petri med proffs Rikard Näslund

Resan startade i moll men slutade i dur, jag fick ju till några par på sista rundan. Vad jag förstår provades ett nytt resmål utan ordinarie representant från Golf Plaisir. Rikard hade ingen plats på planet pga överbokning. Men efter visst lirkande kom han ändå med. Efter cirka 1,5 timmars flight tvingades vi vända tillbaka pga fel på det batteri som ingår i elförsörjningen av navigeringsutrustningen. Väl nere på Arlanda gällde 1 h väntan tills ny besättning och ny maskin stod redo. Först kl 16.30 lättade vi igen, nu 4,5 h försenade. Där rök den middagen. Fyra timmars flygning och tre timmars transfer innebar att vi skulle vara framme först vid midnatt.

Cirka 2h resterande resa till hotellet.

Tråkigt att vi inte fick med oss Fredrik Lennmalm som hade att tampas om avtalet med den tidigare restaurangentreprenören som trilskandes och ville bita sig kvar trots klara papper. Övriga på resan och träningen/utbildningen var i bokstavsordning:
Anne-Marie, Bengt, Bernt, Inger, Kerstin, Kjell, Lars-Erik, Lennart, Maria, Marie, Monica, Rikard (pro), Rolf, Tommy, Toro och Ulla.

Söndag morgon möttes vi av ett strålande väder och vi drog iväg med lokal transport till Sancti Petri, endast 1 km bort. Men skönt för många att slippa släpa på de ofta tunga bagarna.

Rikard drog genast igång med träning på rangen. Hur håller man om greppet? Hur belastar man fötterna. Vi nötte två timmar varje dag innan det blev dags för lunch.

De första dagarna fick vi smörgåspaket med frukt och dryck eftersom tiderna inte lirade mellan lunchrestaurangen och utgång på banan.

Vi hade två 18-hålsrundor att välja mellan.

Anvisning till tee #1.

Vi inledde på Centro B som upplevdes något kortare och lättare. Den hade sex av varje par 3, par 4 och par 5 hål, vilket är ovanligt. Denna runda gick vi de två första dagarna varefter vi gick över till Mary Pinos A vars hål 6 (par 4) och hål 7 (par 3) innebar nära kontakt med atlanten och dess ihärdiga brus från vågor som bröt mot stranden och vilka resulterade i nästan duggregn genom vinden från havet.

A var mer varierad men också väldigt lång från vit tee. Från gul var banorna tämligen lika.

Här har vi slagit ut på hål 6 och närmar oss green precis intill Atlanten.

Inte bara äta och dricka på golfresa. Man måste vistas på banan också. Här har vi slagit ut på A – MAR Y PINOS – par 4 hål 6. Hitom green finns en svacka från vilken man slår upp på en platå. Atlantens surfvågor brusar mot oss.

Efter dusch och gratis Gin & Tonic i baren gick vi till vårt gemensamma bord. Alerta och söta spanjorskor var kvicka att hälla upp vin.

Buffén var riklig. Här t.ex. skaldjur i långa rader:

Mycket att välja på från buffén. Skaldjur frestar alltid. Här en del av det stora urvalet.

Varför inte paella?

Vad sägs om helstekt svin?

Varje kväll också underhållning. Det var delvis utmärkt dansmusik.

Rikard gnetade på varje morgon, och vi var idel öra. här gäller det att suga i sig.

Varje dag nya instruktioner och uppföljning. Rikard kämpar outtröttligt med oss alla.

Knäpptyst vid Rikards genomgång. Vi försöker suga i oss alla små tips och trix.

Vädret var perfekt. Sol så gott som varje dag. Lite morgonbris som krävde ett plagg utöver golftröjan. Ibland lite moln så att man kunde dra ned på solskyddsfaktorn.

Under den spelfria dagen var vi några som drog till Cádiz genom att dela på ett par taxibilar. Först flåsade vi efter Rikard som med långa ben drog iväg längs med den ännu längre vågbrytaren, dock åt fel håll, mot Gibraltar eller nått. Sedan vände vi, tog en fika, slog en 7:a samt fortsatte åt rätt håll.

Vidare in i gamla stan med många trånga gator, som hemma.

Vägskyltarna är som hemma. EU-standard? Utfart för lastbilar.

Jag avvek från övriga och strosade runt på egen hand. Trivsamt att vistas i området som var likt en kombination av torg och saluhall med frukt, kött och fisk för att nämna några varusorter.

Men också skaldjur lockar. Här havskräftor.

Hungerkänslorna var nu påtagliga. Så varför inte en paella och ett glas vin? Här bar det lätt att välja.

Senare på eftermiddan var det dax att återsamlas på torget där taxibilarna samlas för att få kunder. Det blev hemresa med Marie och Monica. Det övriga gänget var lite försenade till mötesplatsen.

Väl hemma vid hotellet var det lite tid över för att svalka sig i Atlanten. Vågorna var hanterbara då det blåst tämligen ringa. I sanddynerna fann jag vackra blomster.